Vad säger forskningen?

Allt fler forskare intresserar sig för hur naturen påverkar oss människor. Mindful vandring, skogsbad och andra former av naturvistelser har visat sig ge både fysiologiska och psykologiska förbättringar.

En översikt över forskningsläget inom skogsbad och skogsterapi finns här. Nedan finner du ett axplock av de effekter vistelse i naturen kan ge. Utförliga referenser hittar du här.

Fysiologiska effekter:

Reducerar stress, förbättrar återhämtning och koncentrationsförmåga. Naturen inverkar lugnande på oss, stresshormoners nivåer sjunker och förmåga till återhämtning effektiviseras. Redan efter fem minuters kontakt med naturen uppvisas effekter. 

Reglerar blodtryck, sänker pulsen, främjar hjärta och blodkärl. Att vistas i naturen förbättrar människans hjärt- och kärlsystem samt sänker blodtrycket hos dem som har för högt blodtryck och vice versa. 

Hjälper hjärnan att varva ner. Stadsmiljöer, trafik- och folkmyller gör oss trötta då dessa triggar den riktade uppmärksamheten. Den tar hand om sinnesintryck som kräver mycket energi. Kravlösa vistelser i naturen aktiverar däremot den spontana uppmärksamheten. Den hanterar de mjuka intrycken utan ansträngning, vilket fyller på våra energinivåer och vi får därmed en vaken vila. 

Ger bättre sömn. Forskning visar att naturen lugnar och minskar stresshalterna i kroppen. Spendera tid utomhus, helst på morgonen eller dagen, så använder kroppen sig av dagsljuset för att reglera den inre klockan och dygnsrytmen. När vi är ute i naturen och ögat får in solljus, sänder receptor på näthinnan signaler till tallkottkörteln i hjärnan som slutar producera melatonin (sömnhormon) och signalerar till binjurebarken att producera kortisol – hormonet som gör oss piggare. När mörkret sedan faller strömmar melatonin ut i kroppen som hjälper oss att sova på natten.

Stärker immunförsvaret och underlättar rehabilitering. Vistelse i naturen och exponering för fytoncider har visat sig öka NK-cellers aktivitet. Natural Killer (NK) celler är kroppens naturliga mördarceller som attackerar virus- och tumörceller. T.ex. har två dagars skogsterapi visat sig leda till 50 % ökad produktion av anticancerprotein. Bröstcanceropererade kvinnor har visat sig klara sin behandling bättre om de vistas i naturen regelbundet.

Naturunderstödd rehabilitering har lett till ökat välbefinnande och förbättringar t.ex. vid symtom på utmattningssyndrom, depression och ångest som lett till minskad sjukskrivning och vårdkonsumtion. Då luftburna smittämnen sprids sämre utomhus, blir vi mindre sjuka. Färre infektioner beror också på solens UVB-ljus som producerar D-vitamin i huden som stärker immunförsvaret. Låga nivåer av D-vitamin är också kopplat till fetma. 

Ger smärtlindring. Bara åsynen av natur (fönsterutsikt, bilder och video på natur med t.ex. fraktaler) eller ljudet av fågelsång kan få människor att må bättre genom sänkt stress, minskning av oro, minskad smärtupplevelse och får patienter att tillfriskna snabbare.

Psykologiska effekter:

Minskar ångest och depression. Förutom stress, så minskar vistelse i naturen graden av negativa känslor, oro, fientlighet, depression och ruminering. Graden av livlighet och välmående ökar hos människor som deltar i gruppromenader. 

Ger balsam för själen. Naturen ger själslig styrka. Många upplever något spirituellt av att vistas i naturen. Den anknyter till vårt inre, skapar sammanhang i tillvaron, individen får ett intryck av att vara del av något större samt ökar förmågan att reflektera över livsproblem. Friluftsliv har visat sig ge perspektiv på livet såväl i vardagen som i svårare stunder av kris eller sorg.

Ger sinnesfrid och lyckorus. Naturvistelser inger lugn. Naturen är vår ursprungsmiljö och vi upplever en känsla av frid i den. När vi hör ljud av vatten, fågelkvitter eller hur det susar bland löven, ger det oss energi. (Fuegen & Breitenbecher, 2018; Marselle, Irvine & Warber, 2014; Miyazaki, 2018; National Trust, 2019; Townsend, 2006; Ulrich, 1993; Zelenski & Nisbet, 2014)

För mer forskning och information hänvisas till nedan länkar: